(Coriandrum sativum)
Koriander är en av våra äldsta kryddväxter. Redan de gamla romarna använde koriander i tron att den stimulerade matsmältningen och fungerade som lusthöjare. Även "läkekonstens fader" Hippokrates använde koriander i medicinskt syfte i antikens Grekland. Man har också hittat korianderfrukter i Tutankhamons grav.
I delar av Europa har koriandern kallats för ”anti-diabetes-växt” och i Indien används den traditionellt för sina antiinflammatoriska egenskaper.
Svensk, krukodlad koriander är mjällare och mildare än den asiatiska, frilandsodlade som finns att köpa i knippen i asiatiska butiker. Fördelen med den krukodlade är att även stjälkarna kan användas i maten då de är späda med god smak. Bladen bör tillsättas först när maten är klar.
Koriander ”friskar upp” maten och blir ofta ännu godare ihop med andra smaksättare som chili och lime. Kända rätter med koriander är thailändsk tom kha-soppa, mexikansk pica de gallo och peruansk ceviche.
Koriander har intensivt gröna blad som ser ut lite som slätbladig persilja och körv
Färsk koriander är gräsig och skarpt aromatisk. Den har en grön, frisk och lite citrusliknande smak. De som inte tycker om koriander beskriver den som tvål-, gummi- eller fotogendoftande.
Låt krukan stå i rumstemperatur, men inte för varmt. Vattna örten underifrån, det vill säga på fatet eller i krukan den står på
Koriander är en vattendelare, antingen älskar du eller så hatar du den. Det kan ha en genetisk förklaring. Genetikforskaren Nicholas Eriksson har hittat en grupp luktreceptorgener som styr vårt luktsinne. De har visat sig inverka på vad man tycker om just koriander.
