(Melissa officinalis)
Citronmelissen introducerades i Sverige redan på 1300-talet och var känd som en läkeväxt. Förutom att bladen är hjärtformade sägs även namnet ”hjärtans fröjd” härleda till att örten ansågs ha lugnande egenskaper för hjärtat. Även Linné omnämner den för dess nyttighet som medicinalväxt. Sitt latinska namn Melissa, har den fått från det grekiska ordet meli som betyder honung. Doften ansågs vara lockande på bin och förr gned man in nya bikupor med örten, därav också namnet bisuga.
Citronmelissen har varit en uppskattad matört i södra Europa där den användes i bland annat omeletter och sallader. I Sverige har den aldrig riktigt tagit sig in bland för- och varmrätter utan dominerar som dekoration på sötsaker och i drycker.
Citronmelissens blad kan användas färska, frysta eller torkade och passar i sallader, soppor, såser, till fisk, samt tillsammans med frukt och i drinkar. Testa gärna att göra en pesto på bladen i stället för eller tillsammans med basilika. Bladen har inte alltför kraftig smak och bör därför inte kokas, utan användas färska. Citronmeliss är väldigt gott som örtte. Lägg bara bladen i en kopp hett vatten och låt det dra i cirka tio minuter, gärna ihop med färsk mynta. Har du fina stjälkar över kan du köra med dem i råsaftcentrifugen när du gör juice. Det ger en jättegod smak.
Som namnet hjärtansfröjd antyder, så är örtens gröna blad hjärtformade med sågtandade blad. Utseendet påminner om brännässla men med en ljusare färg.
Doften är milt, parfymerat, citrusaktig och så aromatisk att den används i ett flertal likörer, bland annat Bededictine.
Citronmelissen trivs bäst i ljusa utrymmen i rumstemperatur, ställ den gärna i ett fönster. Det är också en av de krukodlade örter som lätt tar sig om du planterar ut den på sommaren.
I den kända, svenska folkvisan ”Uti vår hage” omnämns citronmelissen i refrängen. ” Kom ljuva krusmynta, kom hjärtans fröjd.”
Gör ett örtsocker genom att mortla socker och citronmeliss (gärna med lite vaniljsocker i också). Det är ljuvligt att doppa jordgubbar i.