(Ocimum basilicum)
Redan de gamla grekerna älskade färsk basilika. De kallade den också basilikon som betyder kunglig. Anledningen sägs vara att det växte upp basilika runt Jesu grav efter uppståndelsen.
I Indien används basilikan i religiösa ritualer då den anses vara helig.
Basilikan är stommen i den italienska röran pesto. Där mixas den med olivolja, vitlök, parmesanost och pinjenötter.
Basilikan är även en av huvudingredienserna i salladen caprese ihop med tomater och mozzarella.
Däremot bör inte basilikan kokas med i grytor eller såser från början. Hacka den grovt och rör ned den strax innan maten är klar, så behålls smakerna intakta.
Basilikans stjälkar är grova men fint krispiga med fin och god smak. Hacka dem gärna fint och använd i röror och kalla såser.
Numera odlas ett flertal basilikavarianter i Sverige som thaibasilika, limemasilika och kanelbasilika. Den ”vanliga” basilikan, Basilica genovese, har stora, djupt gröna, välvda och blanka blad.
Klassisk basilika är friskt pepprig med en kryddig ton av nejlika.
Basilikan är känslig för kyla och mår bäst i rumstemperatur och på en ljus plats. Vid temperaturer under +12 grader får bladen köldskador och tappar smak.
Basilikan var den färska ört som satte igång den svenska ört-boomen i mitten av 90-talet i Sverige. 1998 gick basilikan om persiljan som de populäraste färska örten.
Bailikan är helig inom den grekisk-ortodoxa tron och kan ingår ofta i vigselvattnet.
